20100905 Söndag 18:00, Riccione

Det gick inte så mycket bättre att sova inatt. Hade dock min mp3-spelare och lyssnade på musik istället för att höra allt ljud utifrån, det hjälpte litegrann, men bara lite. Hade tänkt att stiga upp "jättetidigt" (vid 6:30) men när jag vaknade gjorde jag en snabb kalkylering i huvudet och insåg att det faktiskt räckte om jag var på banan just innan 11:00 när racet 125cc-klassen skulle börja, warm-up:en för MotoGP-klassen skulle vara mellan 09:40 och 10:00, det hoppade jag över.


Gjorde mig klar, gick ner och åt frukost och gick mot busstationen just när warm-up:en började (09:40 alltså). När jag kom fram till stationen kvarstod en fråga, varifrån skulle bussen gå? Det satt en bakom en lucka så jag frågade honom, och det visade sig vara hållplats A. När jag gick mot den kom just den bussen, "Linea M". Bra timing med andra ord. Det satt redan några på bussen (den hade startat på tågstationen) och det kom några fler och klev på innan den åkte. Det tog ca 25min innan vi var framme, vid 10:30. Den stannade på en liten väg just innan banområdet, så då gällde det att hitta var jag skulle gå. I första infarten till området stod en som hade en orange väst på sig, så jag frågade honom hur jag hittade till "min" läktare. Han hade en liten karta och visade och pekade, jag gick till nästa korsning några meter bort och då stod en till med en orange väst där och även två av de som åkt samma buss. De hade också en karta som vi tittade på, de skulle till en läktare längre bort än min, så jag kunde följa med dem tills vi kom till min läktare. Det var bra för jag vet inte om jag hittat utan att ha kollat på kartan när vi sedan kom fram till korsningar. Men till slut stod där "Tribuna Brutapela", "min" läktare. Jag tackade för hjälpen och gick in. Började med att ställa mig i toalettkön, ville inte behöva gå från min plats sedan och det var ju drygt 4 timmar kvar innan allt skulle vara slut.


Det var inga problem att hitta min plats, förutom att det redan satt en där, men när jag sa att jag hade plats nr 1 flyttade hon på sig (till sin pojkväns knä, han satt bredvid min plats - där det egentligen inte var någon plats, han frågade senare var jag kom ifrån, "sweden" hade han svårt att förstå, men "svezia" gick bättre, hans svar var "ah, ibrahimovic, milan"...). Min plats var allra högst upp på den läktare där även Valentino Rossis officiella fan club hade sina platser, det var fullt med gula kepsar och tröjor på läktaren (de delade ut kepsarna gratis). När racet var slut fick jag en keps som blivit över av några som satt på andra sidan om mig. Det fanns en tv-skärm precis mittemot läktaren så man kunde lätt hänga med i vad som hände på övriga delar av banan. Nu vet jag ju inte hur platserna på målrakan är, men det kändes som att vår läktare var mycket bättre. Man såg de sex första kurvorna efter startrakan, mycket som kunde hända där så man kunde se det live (nu hände det ju inte så jättemycket där, men det hade kunnat). Och sen är det speciellt att sitta på samma läktare som Rossis fan club, efter loppen brukar Rossi stanna nedanför deras läktare och tacka, han han vunnit racet eller hela säsongen hittar han alltid på något skoj. Tyvärr blev det bara tackande idag, men det var ju kul det också!


Så var det dags att hitta tillbaka till hållplatsen varifrån bussen skulle gå. Lättare sagt än gjort. Jag kom ihåg en del delar av hur vi gått, men när man går åt andra hållet så är det svårt att minnas dem. Efter några hundra meter längs en väg upptäckte jag att jag gått fel, så jag vände för att komma rätt. Sedan var det inga problem utan hittade hållplatsen. Det stod flera bussar där så det var bara att hoppa upp i en av de främsta som det fanns plats i. Det hade stått på infobladet på busstationen att bussen skulle stanna på tre ställen på vägen tillbaka; "Terme", "Piazzale Curiel" och tågstationen. Men när vi kom till Terme tyckte busschauffören att han kört tillräckligt långt så han sa "finito", det var några andra som frågade hur man kom vidare till tågstationen, då sa han att det var bussen framför vi kunde åka med. På den stod det "Linea 11" så det var ju en helt vanlig linjebuss och ingen gratisbuss. Nåja, gick på och väntade. Bussen stod ett bra tag, såg en del som stämplade sin resa (finns flera automater på några olika platser i bussen) men jag och ett par som jag råkat höra prata engelska hade ju inte räknat med att inte få åka längre med gratisbussen så vi betalade inget. Jag funderade där ett tag på att gå därifrån till hotellet eftersom det inte var så väldigt långt, men mina fötter mådde inte bra och det skadade ju inte att vänta och se om vi skulle bli bortkörda från bussen för att vi inte hade biljett eller vad som skulle hända. Bara någon minut senare började bussen köra. Efter några hållplatser kom den fram till Piazzale Curiel, eftersom jag inte visste hur långt den skulle fortsätta innan den skulle svänga uppåt mot tågstationen gick jag (trots mina onda fötter) av där.


På vägen till hotellet passerade jag ett ställe som sålde pizzaslices så jag köpte en sån för 2€. Det var faktiskt den godaste pizzabiten hittills! Den slog alla jag testat. Plågade mina fötter till hotellet och jag tror inte jag går ut för någon middag idag. Behöver packa väskan och vila fötterna, helt otroligt så ont jag har i mina hälar nu! Sista dagen i Rom (när jag gick till Stadio Olimpico) fick jag skavsårsblåsor på hälaren. Jag tejpade dem med Compeed men eftersom jag gått rätt mycket här i Riccione också så har det inte hjälpt så mycket. Tur att hotellet i Bologna är jättenära tågstationen, då behöver jag förhoppningsvis inte gå så mycket imorrn.